Spring och skriv

Att författare ofta har en förkärlek till löpning är ingen nyhet. Tycker jag läser i var och varannan intervju om hur mycket inspiratiiiion skrivande människor får när de är ute och springer. Jag avundas dem enormt.

För mig är det tvärt om, jag tänker inte en enda sammanhängande tanke när jag springer. På dagens milrunda (*skryt* det händer inte alls så ofta som jag vill påskina) försökte jag klura på handlingen i ett nytt manus. Omöjligt. All kraft går åt till att sätta den ena foten före den andra, lyfta på knäna, hålla upp huvudet och övertala mig själv att inte stanna och gå. Så fort tankarna närmar sig skrivande på något sätt får jag blackout. Det bara går inte.

Konstaterar att jag får se löpningen som ett komplement till den stillasittande aktiviteten som skrivande är. Och nöja mig med det.

20130825-211623.jpg

/ Johanna

5 thoughts on “Spring och skriv

  1. Jag får inspiration när jag går på spinningpass av den enkla anledningen att adrenalinet jag känner under passet får mig att fantisera om adrenalinfyllda scener i mitt manus. Det har alltså inte alls med ett inre lugn att göra utan tvärt om. Ansträngningen från passet gör det lättare för mig att identifiera mig med känslorna mina karaktärer känner när de på ett eller annat sätt kämpar för sitt liv.

  2. Den enda träningsform där jag kan tänka är medan jag promenerar, eller möjligtvis cyklar, på motionscykeln. Cyklade jag i trafiken skulle jag förmodligen vara alltför koncentrerad på att hålla mig vid liv… Jag är nog ingen typisk författare i det avseendet, för jag har typ aldrig sprungit, annat än till bussen.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s