Efter att ha avslutat Nano behövde vi en planeringsfrukost för att knyta ihop alla lösa trådar i slutet av manuset. Så vi möttes upp tidigt imorse och intog ett morgontomt Broms. Och med risk för att det här börjar bli en slags frukostblogg måste jag ändå säga, gudbevars vilken fin frukost det var. Gudomligt gott bröd, perfekt knaprig müsli och bra pålägg. Och som grädde på moset frullerade även självaste Denise Rudberg där och inspirerade oss ännu mer i planerandet, tack vare sin blotta närvaro.
Nackdelen med att ha planeringsfrukost är att man bara vill sitta kvar där med sitt manus och sitt skrivande hela dagen. Man har ju precis kommit igång! Men, men… någon måste ta hand om bankverksamheten här i landet också.
/ Heléne
Bokglam 
Jag läser gärna om era frukostar 🙂 Bara ordet frukostmöte är så trevligt. Känner igen känslan att man bara vill fortsätta med sitt manus hela dagen.
Ja alltså era frukostmöten är ju finfina. Samt lätt grön-av-avund-framkallande. Skulle så önska att jag fick gå på frukostmöte. Men icke. Bara vanlig trist frukost för mig.
Håller med ovanstående! Blir ju oerhört sugen på att skriva manus ihop med någon och frukostplanera jag också!
Vad roligt att ni gillar våra frukostinlägg. Det kommer mera, det kan jag garantera..
/Heléne