Jag var en ivrig följare av Denise Rudberg när hon bloggade och älskade att läsa hennes tips om hur man hittar skrivtid i vardagen. Hon är nog den enda som jag har hört tipsa om att då och då köra ett nattpass för att få lång och ostörd skrivtid.
I natt gjorde jag just det, tog ett nattligt skrivpass och skrev mellan midnatt och halv fyra. Resultatet? Jag kunde sätta min sista punkt på NaNo-projektet. Heléne har nu tagit över stafettpinnen och skriver sista kapitlet. Så vi är i princip klara. Jippie!!
Har varit ett genomförkylt, trött vrak idag, men det har inte spelat någon roll, känner mig som en jäkla vinnare. Inget har kunnat dra ner mitt humör. Lugn i sinnet handlade jag nästan alla julklappar, lekte med ett oändligt tålamod med sonen och tyckte faktiskt maken var rolig när han skojade om mina osynliga armmuskler.
Denise hade rätt, ett nattpass kan vara den bästa lösningen ibland.
/ Johanna
(Bilden på Denise Rudberg är lånad från Hemmets Journal där ni även kan läsa en intervju med henne.)
Bokglam 
Det låter faktiskt bra, brukar ju själv skriva nattetid, men då har jag ju inget måste att gå upp tidigt nästa morgon, som tur är. Annars vete sjutton hur det hade gått. Heja dig som blev klar. Och grattis! You did it! 🙂
Tack!! Jag är också mycket mer kvällsmänniska, men det är ett gissel det där med att jag oftast måste vara någorlunda pigg dagen efter. / Johanna
God idé att skriva på natten. Om man inte ska iväg och jobba klockan sju på morgonen :p. Skönt att du fick din tid, det gör susen för humöret. Och underbart att ni närmar er slutpunkten!
Ja, nattpassen får nog främst ligga i anknytning till semester även i fortsättningen :-). / Johanna
Någonstans har jag läst eller hört att Märta Tikkanen skrev på nätter för att få tiden att räcka till. Jag har försökt men jag klarar inte av det. Jag mår dåligt. Grattis till dig som kan!