Pollenallergi + stor björk på tomten + febersjuk liten parvel = gott samvete att sitta inne och skriva på Melkers vila. Dessutom hade jag inspiratiiion (och surfade bara bort några minuter med att leta efter nya matrumsgardiner (det är underligt att det där rummet alltid behöver gardiner just när jag ska till att skriva)) och glömde helt bort den strålande solen.
Nu har dagen gått (och jo, vi var ute i solskenet också, för att gunga och blåsa såpbubblor (jag försökte trädgårdsarbeta en aning, men det tyckte Melker var onödigt)) och det är dags att sätta sig framför datorn igen. Laddar med varm choklad. Känner mig uppvärmd och redo, tankarna är på rätt ställe och det är bara att ta vid där jag slutade för några timmar sedan. Lättheten att starta om är nog största bonusen med att ha två skrivpass per dag.
/ Johanna
Bokglam 