I hörnet av bitter och ljuv

Jag är så himla glad för att Heléne gick vidare i Harlequins tävling (ni röstar på hennes bidrag här)!! Stolt liksom. Men samtidigt, så bitterljuv känsla. Jag deltog också i tävlingen och gick inte vidare. Självklart svider det. Eller sved. Lite. Igår.

Mest var jag besviken på min insats. Jag visste att mitt manus behövde ändras och bli bättre på vissa viktiga punkter och hade en plan för hur det skulle gå till. Sedan hände saker som känns för privata för att ta upp här, men som satte mig ordentligt ur spel under samma period som texten skulle skrivas om. Jag orkade inte dra projektet i hamn just då och det gör mig sjukt irriterad att jag var så klen och inte bara bet ihop och arbetade. Det är väl ändå så riktiga författare gör? När jag väl hade skickat in mitt bidrag fanns, bristerna till trots, ändå hoppet där att juryn skulle hitta något de gillade i texten tillräckligt för att skicka mig vidare. Men konkurrensen var för hård, inte mer med det.

Tack o lov byttes besvikelsen mot revanschlusta redan idag. Kan ju inte gräva ner mig över det som varit. Istället hejar jag på Heléne och är glad för att tävlingen ställde saker på sin spets och fick mig att inse vad som måste rättas till i mitt manus. Jag får helt enkelt göra det nu i efterhand istället. Harlequin har inte hört det sista från mig :-).

Snälla, rösta lite på Heléne. (Eller på något av de andra bidragen som också är väldigt bra, men jag kan inte hjälpa att jag är partisk…)

/ Johanna

Advertisements

6 thoughts on “I hörnet av bitter och ljuv

    • Ja, man kan ju hoppas. Under tiden känns det dock bäst att bara jobba vidare och satsa på förbättringarna som jag vill göra. Kul att du gick vidare förresten!! Det vore så roligt om någon jag känner går och vinner, så heja heja!! / Johanna

  1. Fullt begriplig känsloblandning. Men var snäll mot dig själv! Du har ett litet barn, ett hus, ett krävande jobb, du var med om en jobbig händelse och jag tror inte alls att “riktiga författare” är några supermänniskor som biter ihop och bara levererar. Se på Camilla Läckberg, som säger just att Lejontämjaren tog sådan tid för att hon gick igenom en
    skilsmässa och allt vad det var.

    Du är inte alls klen, du har skrivit ett helt manus på utsatt tid, det är ju galet bra bara det. Och som sagt, det är ju på intet sätt kört.

    Heja på!

  2. Ibland kommer livet emellan, det är inte du som misslyckats. Tänk att du kom vidare i första omgången! Var nöjd med det! Och nu har du ju möjlighet att jobba om manuset i lugn och ro när det lugnat ner sig lite.

    Heja, heja!

    • Tack!! Och ja, du har helt rätt, det tjänar inget till att bråka med sig själv i efterhand utan bättre att glädja sig och hämta inspiration från det som gick bra. / Johanna

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s