Först ut i klassikerfyran

Först ut av klassikerfyran i Rödvinsbokcirkeln blir Northanger Abbey av Jane Austen samt Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro. Vi har så mycket att läsa att vi får köra dubbla diskussioner under nästa träff.

Själv inleder jag med Jane Austen. Och vad passar bättre till Jane Austen än mitt favvo-te (French Earl Grey) i min uuuuuuunderbara Spode-kopp? Ah… ljuva söndag.IMG_5948

/Heléne

Lördagen i bilder

Vi hade längtat och peppar så inför dagens träff med skriv/läs/romance-gruppen. Det finns få saker som är lika inspirerande som att träffa likasinnade och utbyta idéer och funderingar. Tio timmar, ett cafe, ett hotell och en restaurang tog det innan vi hade betat oss igenom dagordningen på sjutton samtalspunkter, plus en hel del annat. Vad är det som får karaktärer att trovärdigt bli kära i varandra? Hur väljer man nästa skrivprojekt? Att döpa karaktärer, hur gör man? Som vanlig högt och lågt och mycket skratt.

Jag och Heléne tjuvstartade dessutom dagen med frukost på Luzette där vi tog en runda manusplanering.

 

/ Johanna

 

 

Härliga fredag

Det är fredag. Slut på veckan. Jag älskar fredag. I vanlig ordning blev det På spåret och dessförinnan åt vi take away och tittade på nya X-files. Verkar lovande ändå, trots all kritik. För första fredagen på länge ägnade jag sedan ett par timmar till skrivande. Medan jag vilar från Betagen och pausar mitt och Johannas manus pga logiska luckor som måste lösas vid fysiskt möte plottar jag på min advokatromance (ibland är det praktiskt att ha några manus att alternera mellan). Äntligen börjar karaktärerna sätta sig. Blev i vanlig ordning lite vin till det. Inget sätter fart på kreativiteten som en kraftig Rioja! Och till det gruyere och det godaste jag ätit på länge – finonmarmelad med balsamvinäger. Det smakar lite rökigt och är alldeles ljuvligt. Och så lite choklad.

 Men nu ska jag sova och ladda batterierna för god mat och romance-snack och skvaller i timmar. Mer om det imorn!

Nattinatt!

Räddningen

Efter snart en veckas vabbande går hjärnan på tomgång. Då är räddningen resterna av en chokladkaka i kylen och en alldeles pinfärsk bok (ja, ja, hyllvärmare blir det en annan dag). Jag älskar att Middagsmörker är en svensk urban fantasy som utspelar sig i en samisk by. Den kalla, snötäckta miljön och spännande kulturen är minst sagt uppfriskande efter all snarlik YA-fantastik jag läste under 2015.

Inte mycket mer att tillägga idag.

DSC_0028

/ Johanna

Klassikersläpp

Bonnier Pocket bjöd in till släpp av vårens klassikerfyra. Den här våren är det fokus på Storbritannien. På Konstnärernas hus bjöds det på mingel och vernissage med John Holms fantastiska målningar som också är omslagen till böckerna. Jag var där tillsammans med Eödvinsbokcirkeln och förutom att dricka rödvin så lyssnade vi till Johanna Koljonen som berättade om sin tid som litteraturvetenskapstuderande på Oxford samt läste ur Evelyn Waughns En förlorad värld (som rödvinsbokcirkeln redan läst).

Barrow!

 

klassiker en masse

Efteråt gick vi till Wine & Deli på andra sidan gatan där vi drack ett sjukt gott petit verdot (min nya favvo-druva, diskuterade Miniatyrmakaren och beundrade klassikerna:

  
I klassikerfyran ingår: En förlorad värld av Evelyn Waugh, Northanger Abbey av Jane Austen, Resan ut av Virginia Woolf och Återstoden av dagen av Kauzo Ishiguro. Passar bra nu när jag närmar mot slutet på Downton Abbey. Väntar mig svår anglo-abstinens.

/Heléne

Slightly Married

Lustigt att Heléne de senaste dagarna har listat romanceplottar i sin mest underhållande och pinsamma form och jag har gått ut med att i år ska jag bredda läsandet, mer än bara romance ska det bli. Och så är årets första lästa bok Slightly Married, en romance av Mary Balogh som passar fint i kategorin “de var tvungna att gifta sig, trots att de inte kände varandra”. Typiskt.
Tyvärr, var inte denna riktigt för mig. Det som jag älskar med romance är nerven mellan karaktärerna. Intrigen som slingrar sig fram till stora känslor. Det var lite mellanmjölk i denna historia. Karaktärerna är mest sams hela tiden och det är bara deras oförmåga att prata med varandra, om vad de vill och hoppas på, som gör att det tar lite längre tid för dem att nå den slutgiltiga lyckan. Inget ställs heller riktigt på sin spets utan lullar på. Kan vara trevligt det med, men inte min bästa typ av romance.
Jag fastnade mer för en av bikaraktärerna, hjältens storebror. Fördelen med romanceserier är att man bara kan gå vidare i serien och plocka upp den del som handlar om ens favoritkaraktär. Så jag hoppar från första boken till sista i den här serien.
IMG_1005
/ Johanna

Fler romance plots

Jag matar förslag på romance plots här på bloggen. Hänger alldeles för mycket på Pinterest för tillfället. Framförallt är det bröllopsklänningar och bröllopsdekor som syns i mitt flöde och som jag pinnar vidare men rätt som det är dyker skrivtips upp. Pinnade denna idag:

f04b93108465f440a28849680745e477

Genast hittade jag konflikter jag alltid går igång på, som dessa:

  • They are straight-up enemies… He wants to buy the land to build a resort, and she wants it to get turned into a nature sanctuary. He’s the defense attorney, and she’s the prosecutor. They’re soldiers on opposing sides of the war… the possibilities are endless here!
  • She’s freaked out by who he really is… a werewolf, ex-con, or whatever.
  • He’s a danger to her safety… because he’s a spy, a vampire, or something like that.
  • They are from different classes… he’s a duke and his boyfriend’s a commoner, for instance. (åh den här funkar alltid och i min Downton-bubbla tänker jag bara på Branson och Sybil…)

Man får i varje fall inspiration när man läser genom alla plots. Så in och inspireras så kanske ni hinner få ihop ett manus till Harlequins författartävling 2016.

/Heléne

Läsutmaning 2016

Förra året hade jag en läsutmaning på 52 böcker. Jag missade det målet med tio böcker. Läsandet bara tvärdog när vi fick en bebis i familjen, trots att jag var hemma så mycket mer. Jag har fortfarande några recensionsex som väntar och det dåliga samvetet gnager över att jag inte tagit tag i dem. Det får bli en prioritering nu i början av året.
För årets läsutmaning har jag satt samma mål, en bok i veckan, och har under årets första tre veckor lyckats läsa en. Så jag ligger redan ordentligt back. Planen är att inte ta mig an några tegelstenar utan satsa på lättsam läsning och mycket variation. Förra året gick läsningen mest på romance-spåret, men jag hoppas bredda det i år.
Hur väljer ni böcker? Jag hade ju tänkt hyllvärmare 2015, men de står fortfarande kvar allihop. Kanske 2016, året då jag mestadels lever på föräldrapenning, får bli hyllvärmarnas år istället. Man brukar ju prata om att visualisera sina mål. Jag kanske helt enkelt ska plocka ihop 52 hyllvärmare och lägga på sängbordet. Sedan är det bara att börja beta av högen.
pile_of_books_on_a_black_background_by_macinivnw-d68c8a1
/ Johanna

Samtidigt på en pendeltågsstation norr om Stockholm

Vi läsare är så lyckligt lottade. Var man än är så har man underhållning. Jag har alltid en bok i väskan, kan till och med ha med mig en bok till fester, inte för att jag läser på fester (har typ aldrig hänt, någon gång kanske…) men man vet ju aldrig vad som händer på vägen till eller från festen. Det kanske blir stopp i tunnelbanan eller så får man vänta på nån. Mycket tid kan gå till spillo utan en bok.

Idag har det varit dop och därpå tjejmiddag hos en vän i Väsby. Nu väntar jag på pendeltåget och har tack och lov en bok med mig. En advokatromance.  

 
Vi hann äta upp maten innan jag kom på att jag skulle ta bild men hann ta bild på den enorma vinflaskan (innan den dracks upp):

 
/Heléne 

Härliga fredag

Kyla och sol ute, då trivs jag fint inne vid ett fönster där ljuset strålar in, men värmen är behaglig. Romantiska blommor, en kopp te och ett manus att fundera över, fler ingredienser behövs inte för en härlig fredag.

Jag och Heléne håller fortfarande på att reda ut alla trådar i vårt synopsis. Jag vill inte säga att vi sitter fast, men det går långsamt framåt och inte alltid ens i rätt riktning. När vi pratades vid igår var vi överens om att det är vissa sammanhang som är så undflyende att de knappt går att greppa med hjärnan. Väldigt frustrerande.

DSC_0232

Enda sättet för mig att lösa tankar jag inte riktigt kan få grepp om är att fundera med papper och penna. Jag spaltar ner sak för sak som jag är osäker på och till slut brukar man nå någon slags ände på kedjan av oklarheter. Fast det betyder ju inte att lösningen är enkel, bara mer greppbar.

/ Johanna