Vad är väl en jul-AW?

Idag var det jul-AW på jobbet. Men jag hade planer på annat håll:

Glögg, tända ljus, The Duke and I och så Downton Abbey. Såhär bör alla torsdagar vara. Och jag tänker såhär – jag är på jobbet hela dagarna, hänger med människorna där hela dagarna, äter lunch med dem, har möte med dem, etc. etc. Dagtid får jag bara hänga med böckerna till och från jobbet. Det gäller alltså att prioritera kvällsaktiviteterna.

b603f445fc6f72d89b7dcba38fbb3a72

/Heléne

 

Skrivretreaten över

Så var den här höstens skrivsemester över. Tillbaka till vardagen, hundratals mail och tretimmarsmöten. Men jag är inte bitter. Nehej då. Jag har ju faktiskt kvällar och morgnar. Tog dock lite sovmorgon imorse… det gäller att börja på topp.

Men ikväll blev det ett par välförtjänta timman i fåtöljen. Tillsammans med en kopp choklad med vispgrädde. Man behöver sådan lyx efter en dag på jobbet. Faktiskt.

Den här ganska så vanliga tisdagen blev lite extra lyxig av trevligaste posten på länge – Sofias novellsamling Det har alltid varit du. Om du också vill läsa Sofia Fritzsons erotiska noveller så finns samlingen att få tag på här.
IMG_5373

Och titta – en personlig hälsning fick jag;

Och, och, och…. Ett tack i efterordet!!!!!

/Heléne

Höstfeelgood

Som bekant gillar jag höstregn men måste ändå medge att jag gillar klart och soligt höstväder snäppet mer. Tycker i princip om alla sorts väder, så länge det är höst. Vi är inte riktigt där än rent meteorologiskt – det är trots allt sommar fortfarande (i varje fall i Stockholmstrakten). Men jag kan ändå känna vibbar av den där riktigt höstiga och klara luften. Och vid dentiden på året – då höstfärgerna brinner och den klara luften ständigt har ett stråk av äppeldoft och någonting som eldas – då är det feelgood jag helst läser.

Tror att det har att göra med att jag för några år sedan just en sådan dag läste en Lucy Dillon-bok medan jag åt äppelpaj. Sedan dess har behovet av höst kombinerat med feelgood suttit kvar. Gärna tillsammans med en äppelpaj.

I år ser jag fram emot att läsa följande böcker (får se hur många jag hinner innan det blir AKA/prep-dags):

Larma, släcka, rädda i Rosengädda av Emma Hamberg
Har läst första delen i Hambergs serie om Rosengädda och älskade den – den hade allt en bra feelgood ska ha. Fullkomligen älskar omslaget till nästa del i serien. Höstkappa, cykel och äpplen, allt i vackra färger. Perfekt oktoberläsning.
larma_slacka_radda_i_rosengadda-hamberg_emma-23487252-855469252-frntl

Var lugn, allt är i sin ordning av Terese Marvelin
Tereses feelgood-roman med vackert höstomslag väntar redan i bokhyllan och ser väldigt mycket fram emot att läsa den.
omslag_vl_thumb

Livet, motorcyklar och andra omöjliga projekt av Katarina Bivald
Påbörjade Läsarna i Broken Wheel rekommenderar efter en lång höstpromenad en klar septemberdag tillsammans med en kopp te med äppel- och russinsmak. Hoppas kunna påbörja Bivalds nästa bok på samma sätt.
9789137144412

Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap av Mary Ann Schaffer
Det här är en av Johannas favvo-böcker och jag har länge varit sugen på att läsa den. Tror den passar ypperligt till en äppelpaj.
9789173372039_200_guernseys-litteratur-och-potatisskalspajssallskap_pocket

Först ut i feelgood-högen blir Livet enligt Hildy Good av Ann Leary. Vad passar bättre just nu än New England-höst, stora kaffekoppar, ensamma hemmafruar, höstliga havsvindar och stora mansions?

91302.jpg

/Heléne

Härliga fredag goes bokfynda

Om ni bor i Stockholmstrakten eller om ni har vägarna förbi så kan jag varmt tipsa om Bokskottens GIGANTISKA utförsäljning. Dessvärre ska butiken stänga. Inte så skoj. Men skoj är det med 40% på hela sortimentet. Som att jag inte redan hade tillräckligt många olästa böcker fick en tung påse hänga med hem. Till mitt försvar vill jag säga att jag under lång tid har tänkt läsa samtliga böcker. Det är tvåor i serier och böcker jag borde ha läst. Böcker som stått på listan ett bra tag. Så får vi se när jag har tid att ta tag i det.IMG_5382

/Heléne

Rödvinsbokcirkeln läser All the light we cannot see

Igår var det äntligen säsongspremiär för Rödvinsbokcirkeln. Vi hade läst Anthony Doerrs All the light we cannot see. En lång skildring av andra världskriget där vi får följa den blinda flickan Marie Laure och det tekniska geniet Werner. Marie-Laure växer upp i Paris men när kriget når staden flyr hon tillsammans med sin älskade pappa till farbrodern i Saint-Malo.

Werner växer upp på barnhem i Österrike. Barnhemsföreståndaren och lillasystern är de enda han har. Han trivs bra på barnhemmet men han våndas över kolgruvorna, där pappan försvann, som väntar honom när han blir vuxen. Tidigt bestämmer sig Werner för att undvika kolgruvorna och ta vara på sitt intresse för teknik. Vägen dit är att få en utbildning och som tonåring blir Werner värvad till en av Hitlers skolor. Under tyranniska metoder fostrar skolan unga pojkar att lyda och bli hjärtlösa.

Man kan tycka att det känns tröttsamt med ännu en skildring av andra världskriget men tycker ändå att Anthony Doerr gör det på ett annorlunda sätt som känns nytt. Vi får följa karaktärerna under olika skeden i deras liv, vi hoppar mellan perspektiv och tid och vi vet i princip slutet från början. Älskar hur Doerr skildrar vad kriget gör mot människan och älskar hur de båda huvudkaraktärernas öden flätas ihop.  Språket är fängslande och berörande. När Marie-Laures och farbroderns fina relation djupnar grät jag ganska många tårar mitt på en uteservering på söder. Men bakom mina solglasögon kunde jag gråta hur mycket som helst.

IMG_5379

 

/Heléne

Tips från mormor Ingrid

Hälsade på mormor idag efter jobbet och förutom att titta på Allsång på Skansen och fika så pratade vi i vanlig ordning böcker. Det slog mig när vi satt där att det alltid är yngre människor som tipsar om böcker på internet. Mormor (som fyller 89 om ett par veckor) har visserligen en dator men den använder hon främst till att lägga pussel på och kolla in vår blogg (helt rätt prioriteringar med andra ord) så steget till att boktipsa på nätet är långt. Bestämde mig därför för att göra en liten intervju med henne så att hon kunde få komma med lite egna tips.

Vad läser du helst? Historiska kärleksromaner, fantasyböcker och Nora Roberts – jag gillar hennes kusliga böcker allra bäst.

När väcktes ditt intresse för läsning? Har alltid läst men på mellanstadiet kunde jag börja låna böcker på biblioteket och det var då min riktiga läslust väcktes. Jag älskade att få låna böcker!

Vad läste du senast? Jag avslutade en Harlequin-roman igår, en historisk romance-bok som är den fjärde delen i en serie om en släkt skriven av Paula Marshall – Äventyraren Jack Dilhorne.

IMG_5329

Vad läser du nu? Idag har jag läst romaner och noveller i Hemmets och Allers men ikväll tänkte jag börja på en ny bok – En kyss till farväl av Ann Lethbridge.

9789164098580

Hur många böcker läser du i veckan? Ungefär tre-fyra stycken. Om det är en Harlequin brukar jag börja med den på eftermiddagen och avsluta den dagen därpå.

Vilket är ditt allra bästa boktips? Det allra bästa jag har läst är Diana Gabaldons alla åtta böcker i Highlanderserien. Gillar den eftersom olika sekler blandas i böckerna. Sedan gillar jag serien om Grottbjörnens folk också.

Vilka böcker tänker du läsa i höst? Förutom alla olästa Harlequin-böcker så har jag beställt två böcker nyligen som jag ser fram emot att läsa, Sagas bok – En trovärdig historia av Elsie Johansson och Gården av Tom Rob Smith, den verkar så spännande.

IMG_5330

Vad äter du helst när du läser? Kanske lite godis, gärna choklad i så fall.

Vad dricker du helst när du läser? Ingenting. På kvällarna dricker jag alltid kaffe men det blir framför tv:n.

Har du några TV-serietips? Just nu tittar jag mest på Hawaii 5-0. Annars är Morden i Midsomer bra men det har jag sett alla avsnitt av. Jag tycker även om Downton Abbey väldigt mycket, samt Medium.

Vem mer tycker du att jag bör intervjua om böcker? Din mamma, hon läser ju också väldigt mycket.

Intervjuobjektet ville helst inte vara med på bild så lägger upp foto på hennes finfina tekopp som jag sörplade Earl Grey ur ikväll:
IMG_5331

/Heléne

Podcast-tips

Ibland klickar jag in på bloggen Smart Bitches, Trashy Books för lite boktips. Förutom på jobbet, där surfar jag inte på Smart Bitches, Trashy Books eftersom sidan är spärrad av vårt säkerhetssystem på grund av olämpligt innehåll. Mycket märkligt. Å andra sidan kommer jag inte in på Åsa Hellbergs blogg på jobbet heller av samma anledning.

Hur som helst, upptäckte för ett par dagar sedan att Smart Bitches, Trashy Books har en alldeles fenomenal podcast – Dear Bitches, Smart Authors. Har bara lyssnat på ett par avsnitt men förstår det som att syftet med podden är intervjuer med olika författare och sedan en mängd boktips.

Igår lyssnade jag på avsnitt nummer 143 eftersom det bland annat handlade om fantasy och Smart Bitches’ Sarah intervjuade författaren Rachel Aaron. Vilken oerhört sympatisk och smart människa. Hon ligger bland annat bakom metoden att gå från att skriva 2 000 ord till 10 000 ord per dag som bland annat Simona Ahrnstedt skrivit om på sin blogg. Förutom att skriva snabbt så skriver Rachel Aaron fantasy, däribland en serie som handlar om människor som blir drakar och där huvudkaraktären är en riktig beta-hanne som inte vågar stöta på tjejen han är kär i eftersom han är så glad över att äntligen få ha en vän. Man bara smälter. Vill genast läsa hennes Drak-serie!

I övrigt pratade de om världsbyggen, både av fantasy-världar och historisk romance. De pratade om skrivande, e-böcker, RT Convention (som jag så galet gärna vill åka på), självpublicering och genrer – om hur fixerad förlagsvärlden är av genrer. Det är en av anledningarna till att Rachel Aaron publicerade sina senare böcker själv eftersom hennes böcker hamnade för mycket mittemellan två genrer, vilket inte är särskilt poppis i förlagsvärlden. Kanske lika bra att ni lyssnar själva. Mycket, mycket bra avsnitt i alla fall. Vill köpa alla Rachel Aarons böcker.
IMG_5225

/Heléne

We were liars – E. Lockhart

Har sett väldigt mycket fram emot att läsa We were liars av E. Lockhart och har därför också haft lite blandade förväntningar inför själva läsningen. Jag har dels varit orolig över att bli besviken med tanke på hypen kring den men också tänkt att den måste ha en del att bjuda på med tanke på uppmärksamheten. Så läste jag den till slut. Och jag gillade den. Väldigt mycket. Tycker att den är välskriven, både vad gäller handling och språk men framförallt gillar jag att boken faktiskt har ett tema, ett tydligt budskap.

WeWereLiars__140612011956-575x883

Ska försöka att inte avslöja alltför mycket. Boken handlar om Cady som är dotter till en av de beundrade systrarna Sinclair – en fin och förmögen New England-familj som spenderar hela somrarna på familjens egna ö. Och det är på den här ön och om somrarna som berättelsen utspelar sig. Tidigt får man förstå att någonting stort händer men ändå lyckades jag faktiskt inte klura ut vad det var förrän det faktiskt berättades. Det jag gillar med boken är just budskapet med de gamla fina pengarna och hur det ställer till det för folk. De tre systrarna har haft alla möjligheter i världen att försörja sig själva – de har fått en fin utbildning på de dyraste och bästa universiteten, de är smarta, har ett bra skyddsnät och en obegränsad mängd kontakter. Ändå slutar det med att de inte har någon inkomst och måste förlita sig på sin pappa och familjens pengar. Beroendet av föräldrarnas pengar – de fina pengarna – förstör i slutändan både för de själva och för deras barn.

Miljön är fantastisk. De är New England och sommar. Dessutom ett tänkvärt budskap. Det enda jag saknade var en fördjupning av vänskapen mellan Cady och hennes kusiner. Kusinerna förblev tämligen anonyma och tycker att man kunde ha fått lite mer om detta med tanke på att boken ändå var relativt kort.

/Heléne

Det här med att packa

Förutom att kurera en förkylning och beta av det sista på jobbet så spenderas tiden till att packa inför resan. Det är så nedrans svårt att bestämma vad som ska med. Har några självklara nyinshoppade favoriter som måste med, kaftaner och tunikor. Som jag längtat efter att ha på mig dem! I övrigt packas det skor och böcker i massor. Att välja ut böcker inför resan är den bästa delen av packandet. Har för övrigt ett helt litet Kalifornien-bibliotek här hemma och hade tänkt beta av en hel trave under resan.

Nu gäller det att bestämma vilken bok som får hänga med på flyget. Valet står just nu mellan White Oleander av Janet Fitch samt Everything leads to you av Nina LaCour. Tror jag lägger ned båda två i handbagaget, så kan man välja det man känner för sen.IMG_4495

 

 

Det som syns på bilden är alltså enbart en bråkdel av det som ska med. Jag ska ju vara borta i 18 dagar. 18 dagar!! Känns alldeles overkligt.

/Heléne

Sommar är bra härligt ändå

Har verkligen njutit av den här regniga och kyliga försommaren. Särskilt som att jag skrivit intensivt och det inte funnits något bättre att göra än att sitta inne i värmen och redigera. Men den här helgen välkomnade jag ändå solen och värmen. Det är trots allt en av sakerna som är så bra med att älska böcker – man kan hålla sig sysselsatt även utomhus.

Den här helgen har jag spenderat tillsammans med Maria Gripes sommarklassiker Tordyveln flyger i skymningen. Började dessutom läsa boken igår vilket är samma dag som boken tar sin början – den 27 juni. Och vilken underbar bok det är. Sådär underbart mystisk liksom både Skuggserien och Agnes Cecilia. Dessutom ett stort vackert hus som gör allt än mer gåtfullt. Precis så magiskt som jag mindes Skuggserien.

Igår tog jag med mig Tordyveln ut till mammas och pappas kolonistuga där jag åt nyplockade jordgubbar och luktade på Schersminen (som jag alltid trott heter Jasmin). Pappa beställde den här bilden eftersom han så gärna ville visa upp sin hatt och nyplanterade blomma:

Pappa skickade även med ett boktips. Han lyssnar mycket på ljudböcker och rekommenderade Mobergs Utvandrarsvit på Storytel eftersom uppläsaren Per Sjöstrand är så skicklig. Så om ni tycker att det är jobbigt att läsa i solen kan ni beta av Utvandrarsviten i lurarna i sommar.

Idag flyttade jag ut på balkongen tillsammans med Tordyveln helt och hållet. Från morgonkaffet:

Till sent på kvällen med lite vin. Pojkvännen tog bilden nedan och var väldigt obekväm med det beställda och icke-spontana fotandet. Jag påpekade att det skulle vara så mycket värre om han var tillsammans med en modebloggerska, då skulle han vara tvungen att fota beställda bilder hela dagarna med tillgjorda poser. En enstaka läsbild är inte så farligt i sammanhanget.

Och när det kylde på blev det te i nya muggen:

/Heléne